ChinaochCG

Det var kanske ett tag sen jag bloggade, men nu är jag på't igen.

Var man än ser så ser man dieter, bantning och ideal. Alla i princip ouppnåeliga. Jag mår fruktansvärt illa när jag ser hur det påverkar unga människor. Som om de vill ha sig en ätstörning, vad vet dem? Inte ett jävla dugg att dem vet! Morr, dem väger vadå, 55-65 kg och är väl kanske 165-175 cm långa, inte har dem vuxit klart, heller inte insett att puberteten medför viktökning i fett för tjejer. Flickor, era höfter behöver fett, rumpa och lår och bröst mår bra av det! Nej men varsåjävlagod, väg 45 kg, se ut som skelett. Allt ni vill ha är jävla uppmärksamhet. Jag blir så fasansfullt förbannad. Jag får ångest för att jag äter, jag ser mig själv i spegeln och ser snusk. Jag vet likväl att jag måste äta för att må bra, för att inte bli sjuk, än så länge har jag aldrig, aldrig varit ett benrangel, heller aldrig kollapsat, men jag tänker hela tiden ut nya planer för att gå ner, lägger upp ideer för hur jag ska göra mig smal och snygg. Fin. Varje dag är en hemsk satans kamp mellan mitt välmående jag och mina sjuka lurande demoner. Jag blir så förbannad är jag ser wanorexians. Det är inte coolt, det är inte fint, det är fan inte hett någonstans. Tror ni verkligen en normal kille vill ligga med er när ni ger honom skavsår av era vassa höftben, nej. Så fasen heller.



Ät mat, träna i måttlig mängd, tyck om er själva. Ni vill inte ha ångest så fort ni äter ett äpple. Tjejer som är anorektiker är inte alltid pinnsmala, en anorektiker lider av ångesten, tvångbeteenden och självhatet, behovet av att alltid ha kontroll, man kan inte se att de är sjuka, en anorektikers största rädsla är att bli påkommen med sin bantning. 
Jag vill verkligen inte tänka på vad jag har ätit nu, men det gör inget för jag vet att om jag tar mig en löprunda eller två och kommer igång med den på riktigt så kan jag äta precis vad fasen jag vill och fortfarande må bra. Det är det snygga med bra motion.´

"Her" need for control will always lurk in every corner, I have love to fight her off now, leave and I will fall to her again.
I live for you, love <3 I'll be strong for you. My heart. I carry a love for you I've never known, so strong, so rich.
I hope I never ought to leave.

Änyhow, mina dagar just nu är som världens bästa dröm all over and over. Men den 12e så är det tillbaka till verklighetisen igen >-< UNSCHWEET!
Hannes far hem och tomhet är vad jag har att se fram emot, men närmare kommer jag att fara ner igen :D woppie för det då ^-^
Och närmare nollning av små skitungar. BMAnollningsfadder är vad jag ska vara!

Nu ska jag ge äkta kärlihet till mannen i min lägenhet <3

På återseende! :*