Rocky roads and calm seas

0kommentarer

Det har hänt en hel del i mitt liv som det är nu, det har gått upp och ner och mer med det är det väl inte. Livet bjuder på missförstånd och klumpiga ord. Det är väl anledningen till att jag kommer vandra med mina ärr på armarna. Men jag har lovat mina föräldrar och mina nära och kära att aldrig mera röra mina rakblad igen. Även då det gör som ondast. För det kanske lindrar och dämpar den inre smärtan jag känt just då, men jag kommer inte få mindre ont för att jag ärrar min kropp. Nej, jag kommer må sämre över mina fula ärr senare...

Nog om det tråkiga men nu har mina sista skelett hoppat ur garderoben, alla vet nu var mina ärr på handlederna kommer ifrån, inget att fråga om..
 
Sitter för övrigt hemma hos mina föräldrar och njuter av tillvaron. Har en tax vid min sida som är förbannat lat får nog dra liv i henne senare.

Har inte hänt så väldigt mycket mera sen faktiskt.
Jag saknar mitt hjärta otroligt, förhoppningsvis hinner han med en visit uppe i Uppsala innan höstens röda löv nått marken.

I was your boat, you were my sea, togheter we float so delicatly.

I love you, most dearly... ♥ cause you mean the world to me.

På återseende :*

Kommentera

Publiceras ej