Med en vägg av tårar, ett sårat hjärta och magen som visste allt.

0kommentarer

Lyssnar på Your last song av Scorpions och det är en så fasansfullt fin sång, tårarna rinner längs mina kinder och det vill liksom inte sluta. Mitt hjärta är ganska förstört just nu och jag vet inte hur det ska kunna fixas. Jag hoppas att det bara är ett förbaskat missförstånd, men min mage säger annat och den har väl aldrig i sitt liv haft fel.

Men jag vet så väl att jag ska låta bli det här med känslor, för det är alltid jag som såras.
Jag skulle vilja namedroppa alla här men så elak blir jag väl aldrig.

Varför säger man att man blir kär i folk man tycker synd om på något vis? Jag har nog aldrig blivit mera kränkt. Jag trodde jag var speciell, nej, det var bara synd om mig.
Dumma kossa att tro att du var speciell...

Fyfan, jag känner mig så vidrigt äcklad. Känslor bor kvar långt efter att de flyttat in. Så nog kommer jag vara ledsen i några dagar för att jag fortfarande tycker om dig.

Vad jag inte vet är vad jag gör av biljetterna som kom på posten som ett rent satans hån. Nej, jag vet ärligt inte.
Jag visste att det var fel, jag kände det i min mage, jag anade det på ditt sätt att vara. Fan, att jag aldrig lär mig.

Skitdagen slutar ju inte bara i ett brustet hjärta nääe, jag fick allt ett härligt samtal av min mamma som frågar mig i ilsken ton varför jag köper en resa för 1600 kronor, ska väl hon skita i... Dessutom kostade den 670 kronor, ha rätt information först.

Uhh!..

Så nu väntar jag nog mest på samtalet som ska bryta ned mig ännu mera. Sömnen i natt kommer vara en önskvärd lyx. Jag kommer lida av en ångestattack utan dess like. Det är vad min mage tror i alla fall och den har ju haft rätt hittills.

;_; På återseende när jag orkar :*

Kommentera

Publiceras ej