ChinaochCG

Det blev en långsam morgon med inte bara en, utan två koppar kaffe. Jag tog en dag ledigt för att kunna åka och hälsa på på mitt gamla jobb.

Jag fixade mig två nattpass i början av mars, det ska bli trevligt att köra hjärndött på sina gamla rutiner. Förhoppningen är att jag fått börja köra Sysmex hematologiinstrument på Danderyd redan då så jag kan köra även på Akademiska de passen.

 

Fredagen i övrigt löpte på i ett virrvarr av trasiga och illvilliga tankar och känslor. Jag antar att man har sådana dagar ibland, men just idag hade jag hellre varit utan.

Resan från både Stockholm och Uppsala gav tid till likgiltiga känslostormar och en olustig flyktkänsla.

Väl framme i Uppsala fick jag koppla av och återse mina forna arbetskamrater. Mycket kramar och mycket glada skratt.

 

Så åter i Gimo. Varje år den 13 januari så firas en mycket gammal tradition från fattigsverige anno 1600-tal.

Barnen i grannskapet klädde då ut sig till oigenkännlioghet och tiggde runt i gårdarna efter sista julmaten. Inte som idag då stora masker byggs i skumgummi och papier machet, temat är ofta året som gått och inte som då när utstyrslen inte spelade så stor roll. På 1600-talet var det viktigaste att inte bli igenkänd eftersom det var mycket skamfyllt att vara fattig.

Idag är istället stora pokémons och fulla Gimobor knutmassos tema.

 

Så trött och less, omgiven av två fina djur och två fina föräldrar knatar jag i säng och sover en längre session.

 

 

Fridens! <3